bytt portal

tillbaka till blogg esse. För att jag känner att gratistjänsten på wordpress är ganska snäv, trots att jag trivs och skulle nog älska premium har jag inte råd. kommer fixa en redirect när jag har pengar till det (18$?!)

hursom här hittar ni mig: dansariapril.blogg.se

Annonser

19/12 – 14

lyssnar på 60-talsmusik och dricker upp vattnet som blev kvar i glaset till maten som jag skjutit undan. För 3 timmar och 34 minuter sedan kunde jag något inofficiellt ropa jullov, eftersom projektet var inlämnat, kritiserat och vi hade applåderat varandra. Imorgon åker jag hem för att spendera närmare 3 veckor med mamma, hunden och mina katter. Jag tänker på det jag ska hinna med och allt jag vill göra och det gör ju att jag onekligen tänker på vem jag vill vara.

”What you do defines who you are” sägs det i en underbar film om 60-talet i östra USA där det var krig och inte ens de rikaste familjerna kunde dra sig undan dramat. Inte någon slapp känna någon som brydde sig.

”Who you are defines what you do” svarar den unga mannen och jag måste ändå tycka att jag håller med. För så som jag, personen, är så fluid, blir mina önskningar också rörliga. Mina önskningar om att åka iväg på semester, de byts ut mot de att gömma mig i sovrummet, och det jag som lovar att jag en dag kommer tjäna mitt levebröd på skisser byts sedan ut mot en som bittert berättar att min hjärna inte duger till mer än raka svar och enkel matematik.

Men jag tänker ändå att jag har definierats av det jag har gjort och den jag är fortsätter att definiera mig. Och med 60-talsmusiken i bakgrunden vet jag att även om jag sällan orkar style:a mina lockar eller vågar ha mina långa pencil-skirt klänningar så kommer jag alltid dansa lite skakigare och mer gammeldags än alla andra. Och jag vet att även om jag spelar saxofon så sällan att jag tappar bort tuben med kork fett så minns jag alltid hur jag ska lägga fingrarna och takten slår alltid lika starkt.

Om Isolde

Har haft bloggtorka för att jag har haft mycket i skolan / efter skolan / jobbet / personligt. Det är ju så ibland. Och jag har ju sagt att bloggen inte får bli en källa till stress, så jag låter den stå tom när den måste. Idag tänkte jag uppdatera min ‘Om mig’ sida, men tänker att alla inte klickar in där, så det blir ett inlägg först!

Hej på er, jag heter Isolde
Isolde är egentligen inte mitt namn, men det är mitt mellannamn och till och med min mamma håller med mig att det är ett fint förnamn också. I cyber-världen tar en tillfället i akt att skapa sig själv, även om de flesta läsare är de jag stört på facebook-flödet.
Jag är en tjej på 18 år som pluggar Arkitektur på Chalmers. Jag är uppväxt i USA, på båda kuster och har bott på Sveriges båda kuster
Jag är socialist, feminist och vegan med mycket åsikter och mycket åsikter om när åsikter ska tillämpas och när kamp ska bedrivas. Jag spenderar min tid med att läsa bloggar, inredningstidningar och nyheter. Ibland kommenterar jag småfel och rättar till petitesser (typ skillnaden mellan procent och procentenhet) på högergrupper på Facebook, och ibland skriver jag långa motargument till deras pissiga förslag.
Jag gillar att dansa nykter och jag gillar att dansa full. Jag gillar att pussas, pussa under månljus, pussa på dansgolv och pussa affischer på hunkar som jag har tejpat i garderoben.
Jag gillar att rita, läsa och skriva små texter som aldrig leder någon vart.
Jag är mest inspirerad när jag är bakis, vilket är synd för det är också då jag är minst stadig med handen.
Jag försöker ha en stil, men jag orkar inte alltid ha svart på mig, och jag är dålig på att ha konsekvent mängd eyeliner. Jag längtar efter en septum och en tatuering som ska stå för de städer som jag kommer ifrån.
Jag lyssnar på lugn musik, snabb musik, disko, rap, reggae, 90-tal, 80-tal, 70-tal, 60-tal, 50-tal, 40-tal. Jag läser Haruki Murakami, Charles Bukowski, Truman Capote, William Faulkner, Margaret Atwood och J.K. Rowling (bland annat).
Jag hoppas att jag är en go tjej, men mest är jag bara förvirrad. Och kanske är det meningen, kanske är det min plats när jag är egentligen ganska väldigt ung och ska klara mig på egna ben i en ny stad.
Jag hoppas att ni väljer att läsa och väljer att tycka något fint om mig. Jag hoppas att ni kommenterar om era dagar, eller om era finaste berättelser eller kanske bara ber mig att läsa era bloggar. Det gör jag så gärna. Och jag hoppas att ni har en fin dag!
Bild 2014-10-04 kl. 12.45 #4

Bild 2014-10-04 kl. 12.44

Bild 2014-09-21 kl. 17.18

Bild 2014-09-21 kl. 17.16

20140807-020722-em-50842198.jpg

vecka 43

Ny vecka, ny veckoschema. Dessutom ska jag även presentera något nytt för bloggen! För att öka bloggpepp och minska nivån av avslöjade hemligheter och känslor, har jag numera varje vecka ett tema för bloggen. Detta kommer inte att styra exakt varje inlägg, men ungefär ett om dagen har jag planerat (tisdag till söndag) som är lite pepp, lite listor och lite egna tankar kring det valda ämnet.

Så låt mig presentera veckans tema, vecka 43! Temat är alltså: fest, hångel och dansa tills man får ont i fötterna. Bland annat ska ni få världens bästa bakisblogg, lite reflektioner och tips om en night-in och en lista över mina favoritkillar som jag skulle vilja ha 7 minutes in heaven med.


Och då har vi alltså mitt schema för veckan. Veckan har en inlämning, och det gör att den är ganska så lugn.

idag och på tisdag är jag i skolan, följt av jobb. Jag har inlämning i eftermiddag och kritik imorgon. Det känns pirrigt. Onsdag och torsdag blir lugna dagar med skola. På onsdag är det tänkt att jag ska börja med mitt första gympass, får se om det är något jag orkar hålla kvar i. På fredag är det kursslut, och sedan har vi en informationspub på kvällen inför aspning på vår sektion. Helgen är fortfarande oplanerad, men det är skönt för nästa vecka är det menat att jag ska hinna en sväng till Stockholm, så det blir fart nog för två helger.

Hur ser er vecka ut?

Projektinlämning

Yo.
Förlåt för frånvaro. Jag har haft massor med saker att göra sen jag kom hem från Stockholm och framförallt en inlämning. Och mitt på det har jag börjat fundera lite på hur mycket eller lite offentligt jag vill skriva. Och det gör att suget att skriva minskar. Jag vill så gärna dela med fina bilder, minnen och texter men det blir ju lätt personligt, då även de fiktiona texterna har verklighet och känslor som sin ursprung.

Nåväl. Det blir nog fortsatt bloggning, men vi får se hur den ter sig.
Just nu sitter jag, bakis, och stresspluggar inför inlämning på måndag.
Ungefär såhär kan jag summera dagen:

image

image

Nu, vidare plugg.

idag ska frida på fest

jag åker ju inte upp till Stockholm för inget. Hela veckan har fyllts med aktiviteter från middag på italiensk, två lunchdejter på en dag, födelsedagsfira en nybliven 20-åring och ikväll att festa med Kalmars Nation på Wilde!

För temats skull har jag målat naglarna i svart, glitter och tecken i kvinnlig och queer vis
IMG_5584
IMG_5585
IMG_5589och i och med att jag inte har med mig så mycket kläder från Göteborg har jag snott lite i syster och mammas garderob. Fotostudio är min sovplats för kvällen, hemma hos Eric (obs, de rosa väggarna är dock mina)
IMG_5619
Lite silver på fingrarna
IMG_5623
och måttlig ögonsmink
IMG_5629
Så ska jag ikväll ut och dansa och fira och tjoa för allas rätt till identitet och sexualitet.

och om ni undrar vart jag ska är det alltså här:

när en kommer till sitt föräldrahem mitt i natten finns det inget bättre än att ens världsfina syster har bäddat sängen åt en.

 enskede anno 1932

Nu ligger jag i den säng som jag för mindre än 2 månader sedan kallade min. Jag tittar på väggen till vänster som är tapetserad i kitschig grön färg med rosa rosor i maj 2013. Jag har vikt fötterna under den blåvita pläd som ligger vid sängens ände. Det mesta ligger i packlådor och väntar på den dag som ska heta första december, för att jag ska flytta in i min egna lägenhet och för att jag ska kunna klippa av den nagelsträng som drar mig hemåt.

Det finns inget bättre än att ligga i en nybäddad säng som luktar sköljmedel och katthår. Det finns inget bättre än 4 små katter som turas om att få bli klappade. Eller att ha en hund att ta ut på långa promenader på morgonen. Jag behövde detta. Inte för att jag vantrivdes i mitt nya hem i min nya stad, men för att bara få lite bekräftelse över att den förskönade bild jag hade av föräldrahemmet i Stockholm fortfarande stämde. Imorgon vankas lunchdejt med finaste gamla klasskompisen och sedan middag ute i Uppsala. Jag ska ta lite sovmorgon för att rehabilitera till 100, men sedan gäller det att hålla mig i form med studierna också.

Jag sträcker ut mina fötter lite längre under min pläd. Jag loggar in på Netflix och väljer en gammal favorit med hög igenkänningsfaktor. Och så somnar jag till det låga surrandet av fabriksförorten som ligger tätt bredvid detta idylliska barnhemsområdet, det låga hum som skapas av bilar som passerar södra länken som avskiljer fabrikerna och stänger in oss i vår ö. Ibland blir det så tyst att man bara hör hur vinden ändrar trädens riktning, och ljuset skiftar försiktigt genom fönstret därefter. Dessa är ljud och bilder som jag känner mig som allra tryggast i, det är i dessa jag kan somna ordentligt.