När andra älskar den man ska älska mest.

Jag försökte göra slut med min pojkvän idag. Jag vet inte varför. På riktigt. Jag sökte febrilt efter argument men mellan varje krystat försök fick jag erkänna att det bara ”kändes fel.” Tills han satte ord i min mun. Jag måste hitta mig själv.
Stop och belägg. Tryck inte på krysset och tysta inte mina ord. Nej jag ska inte iväg på roadtrip med ryggsäcken som min bästa vän. Jag ska inte prova naturliga psykadeliska droger. Jag tänker inte hångla upp varenda en varenda kväll sökande meningen med livet.
Nej. Jag var tvungen att erkänna för honom att jag för ett tag sen tappat mina åsikter, mina personlighetsdrag och min vilja.
Jag hade lärt mig att ena dagen skrika mig hes mot hans eviga festande och nästa dag tävla ikapp varje ölsänkning.
Jag hade ägnat dagen åt att kräva en samtyckeslagstiftning och kvällen att stöna utan protest och utan att tänka på mitt egna samtycke.
Men såklart att jag inte erkände hur mycket jag var på låtsas när alla i min omgivning tyckte så mycket om honom. Då blev mitt enda syfte att bli hans andra halvt. Att få segla på hans framgång.
Det är klart att jag skapade en fasad. Mina problematiseringar möttes av tvek och motargument och jag lärde mig att tvivla mig själv. Så småningom slutade jag att ifrågasätta och tänka. Men jag lyckades aldrig sluta känna. Så när jag sa att det bara ”kändes fel” så ljög jag inte. Trots min fasad och trots mina vänners goda ord om honom kände jag något som spökade.
Det var ett jag som jag hade låst upp till hans förmån och i förhoppning om att få behålla en del av den kille jag höll som kärast.

Nu sitter jag på tåget hem till mitt Göteborg. Vi gjorde inte slut. Vi ska ses igen om två veckor. Men nu vet jag var jag har honom oavsett vad jag gör, och därför är det dags för mig att få reda på vad jag vill.

Annonser

en vecka på chalmers som arkitektstudent

Alltså jag är lite förvirrad. Hur kom jag hit etc? Jag är jättedålig på rita, alltså jag är dålig på göra det ofta men jag kan väl rita. Och så kommer jag hit och det är skiss och pyssel och så mycket konst. Jag är så kär, men trodde verkligen inte att konst var ”min grej”.

Okej förvirrad inledning.

Hursomhelst har det gått en vecka, som mitt tidigare inlägg sa, och vissa dagar har jag varit i skolan och gjort lite projekt. Bland annat ritat i en park, byggt drake och idag lekt med eltejp. Jag har blivit så inspirerad att jag fortsätter rita och leka hemma. Vilket jag aldrig trodde om mig själv, för trots att jag älskar konst så är jag ganska periodvis med det. 

SÅ KUL. Förövrigt gick vi runt i stan också en dag och det var också spännande. Jag är kär i min skola, jag vill tillbaka nu. Det kanske jag kan för det lär va någon pub som är öppen. 

Okej. Världens mest förvirrade inlägg någonsin. Men det har min vecka varit också. Är ni inte bara glada att jag är tillbaka???

instaaa

såhär såg det ut i vår skola idag till exempel.

En vecka senare

Jag har varit borta några dagar. Det började med att jag fyllde några resväskor och satte mig på ett tåg. Nu, en vecka senare, sitter jag vid ett bord i Göteborg och skriver för er. Det har gått otroligt fort, men ändå så himla långsamt. Att det skulle vara så svårt i början, men att en vecka skulle räcka för att jag skulle fatta vad som krävs för att flytta hemifrån och ifrån sin pojkvän. 

Nu bor jag här. Alla mina saker har inte kommit ännu, men jag har ändå börjat bygga relationer, vänskap till människor jag kommer studiera bredvid i 5 år. Jag har samlat ord och bilder på diverse papper och försökt beskriva mina känslor. Det är svårt, så otroligt svårt. 

Det fick ta en vecka som gjorde otroligt ont. Det tog flera samtal om dagen, gråt, hemlängtan och många titt på SJs resor hem. Men det tog inte i ordentligt, utan jag är kvar, och vet att detta är vad jag vill. Jag ska bli arkitekt, jag ska bli arkitekt. 

Snart gör jag en resa upp för att hälsa på min pojkvän, rösta i valet och hämta lite fler saker. Det kommer snart, och jag längtar som fan. Men ännu mer längtar jag till att få sätta mig vid mitt skrivbord i skolan och fantisera. Jag längtar att skriva långa anteckningar om arkitekturhistoria och bläddra i gamla böcker.

Bum bum bum

Dags för en collage?????
Har köpt höstens första plagg (gråter av lycka sorg vet inte)
ikväll alltså blir det collage av mina höstens plagg, kärlek, och allt annat

image

Look at these pantsypants

Hur Fridas självförtroende funkar

Steg 1. Må dåligt
Steg 2. Halvhjärtat försök att fixa det till exempel foundation, värmeskadat hår från plattång och massvis med hårsprej
Steg 3. Ha ansiktet smälta i värmen och gå runt i affärer
Steg 4. Må ännu sämre för vafan det här va skitjobbigt.
Steg 5. Upptäck spontant att den där kjolen får dig att se tjock ut
Steg 6. Må skit och vafan nu jävlar ska jag hem och slänga allt Skit i min jävla gaderob.

Detta var jag igår dårå. Nu fortsätter vi med en positiv utveckling.

Steg 7. Gå hem, gråt, sov, tvinga i dig middag trots att du blir typ dum i huvet och tänker i 2 sekunder ”alltså jag kommer inte få ätstörning bara för att jag slutar äta tills min mage blir lite plattare”
Steg 8. Bada, dricka te, raka benen och armhålorna och eller övriga ställen du vill bli hårlös
Steg 9. Tvål Tvål deodorant parfym och smörj in benen också
Steg 10. Upptäck att det är lite kallare så ditt ansikte kommer inte smälta av om du har för mycket produkt
Steg 11. Skit I det ändå och låt håret flyga och skippa 75% av ditt smink
Steg 12. Gå tillbaka till affären
Steg 13. Vafan jag skulle passa i allt!!!!!
Steg 14. Må bra, säg förlåt till alla du kasta tårta på, ät som en kung

Detta alltså idag. Smidigt planer med vän och pojkvän. Mår bra och känner mig fin.
Detta inlägg kallar jag för redovisning om att mitt välbefinnande, skönhet och vädret samspelar i något slags kosmos. Trevlig eftermiddag åt folket

image

Mvh sol vind och ingen vatten gör selfies svåra